Hej! Tack för alla fina ord och kärlek jag får genom många av er, när jag skrev om min årsdag. Det betyder verkligen jätte mycket! Min blogg återspeglar min vardag... Den är lite som en dagbok där ni får följa mig både i med och motgång. Jag varierar mina inlägg men har som en röd tråd att det blir en uppdatering om hur min vardag ser ut med både jobb, privat, och livet som mamma i kombination med min karriär. Jag har alltid varit egen företagare. Redan innan jag blev myndig. Som barn fick jag växa upp på tok för snabbt. Jag fick bli vuxen innan jag visste ordet av det. Därför har jag alltid försökt att "bevisa" och jaga min lycka genom min egen framgång. Jag sökte bekräftelse av just framgången för att jag egentligen saknade bekräftelsen från min egen familj. Egentligen var jag precis som vem som helst. En skör tonåring som inget hellre bara ville få vara just tonåring. Saker som så för många andra var självklara för andra blev en kami för mig. jag fick börja betala min hyra, min mat och ge mig in i saker jag inte hade en aning om hur det fungerade.... rakt in i vuxenlivet från en dag till en annan. Så den dagen som jag föll, med just My's Blommor så blev det ett extremt misslyckande för mig. Jag har insett under dessa två år som har gått, att jag dessutom byggt upp en trygghet i butiken och allt som hörde den till. istället för i mig själv..... Det är en av sakerna som jag jobbar aktivt med. Tryggheten ska finnas inom mig själv, ingen annanstans..... -Tänk vad klok man blir med åren ;) Jag är 30 år i passet, men känner mig som 92 i själen..... ;) Jag tycker att livet är fascinerande. Jag är glad att man inte vet i förväg vad som ska komma skall. Samtidigt så har jag blivit så ömjuk inför min egen hälsa och mig välbefinnande. Livet är en berodalbana och man kommer alltid att möta vissa motstånd, utmaningar och saker som blir prövningar på olika sätt. Det som är jobbigt för dig, kanske inte är jobbigt för mig. Och tvärt om. Man ska aldrig jämföra med någon annan. Jag jobbar me mig själv, jag skiter i vad alla andra gör. Utan försöker att bli/ge det bästa utifrån mig själv och mina förutsättningar. Både fysisk och psykiskt... Det är så lätt att man blir pressad och stressad av vårat extremt aktiva samhälle idag. Allt ser så bra ut på sociala medier. "Perekta" instgramkonton, lyckliga människor som aldrig skulle blotta en motgång eller ett nederlag. Så ser inte livet ut. Inget förhållande är perfekt. Innan vardag är skimrande rosa och helt perfekt..... Allting behöver vårdas. Våra växter behöver vatten. Våra förhållanden behöver kärlek. Våra kroppar behöver underhllas och tas om hand om. Allting behöver vårdas! -Var rädd om dig själv och ta hand om dig! /My Martens