[caption id="attachment_18534" align="alignnone" width="1491"] Hej fina! Idag blev det en favorit i repris! Min egna gröna proteinbowl! Såååå gott, och mitt sätt att få i mig grönsaker! Inte skarpa Bilder.. Men så söt han är Lill Sture! Frågan är bara vad han gör på bordet? [/caption] Just nu känner jag att jag inte riktig räcker till.. På några plan! Jag vet i mitt hjärta, att det kommer bli bra. Saker börjar falla på sin plats och jag själv utvecklas enorm just nu... Jag har haft barnvakt vid två tillfälle på sista helgen. På helgerna. Jag har själv försökt balanser upp det med lediga vardagar. Men mitt mamma-samvete är ganska skört just nu. Vart jag än befinner mig så har jag studiematerial med mig. Ska vi titta på film i soffan, så tar jag upp paddan och loggar in på studiematerialet igen. Jag lämnat tidigt och hämtar sent på dagis. Jag VET att det är en tillfällig period. Men ändå! Igår lovade jag Ludvig sovmorgon och morgonmys. Det hade vi. Vi sov ut, myste och åt frukost tillsammans imorse <3 Jag lämnade honom på dagis strax efter 09:00, då påminde han mig om att jag lovat att hämta tidigt. -självklart älskling, jag kommer strax innan 15:00. (Tyvärr är det tidigt för mig just nu) Jag inser under dagen efter anställningsintervju och andra möten att sista mötet börjar 14:10 och slutar 15:10 i stan. SHIT! Jag har tänkt fel. Att ta sig från stan vid den tidpunkten tar dessutom nästan en timme! Jag ringer upp dagis och ber att få prata med Lilleman, jag vill berätta och förklara för honom för attt inte göra honom besviken. Dagisfröken som svarar är på rast så hon lovar att hälsa honom det.. Men på näst sista mötet jag gick in i.. Så kändes det fel! Riktigt fel. En klump i magen, jag såg framför mig Lillemans förväntasfulla ögon och hans stolthet när han inför sinaa kompisar sa att han skulle bli hämtad först (det är någon intern grej mellan barnen) Jag står ALLTID för mitt ord, jag gör bara inte honom besviken! Jag skulle inte nunna förlåta mig själv! Jag vände ut och in på mig själv, roddade om och kör bilen i full fart mot dagis. Jag kommer inspringande på dagis 14:40 och möts av en Ludvig som ordagrant kastar sig i famnen. <3 Han hade nämligen blivit besviken, när dom berättar att jag skulle bli försenad så hade ha börjat gråta. DEN känslan är tuff! Riktigt tuff! Jag hade planerat en mysig eftermiddag för oss. Vi avslutade med att åka till ica och handla. Lilleman skulle få välja middag och plocka ut egna frukter och bär till sin smoothie. Då hittade han mega boxen med sitt favorit lego Ninjago. Det var givetvis sista boxen, jag frågade personalen om det kommer in fler. Nej, Ninjago tar alltid slut och dom får bara två X av dom stora frp. -Typiskt! Hade varit en pendel julklapp att spara till annars! Med mitt dåliga mamma samvete och en bedrövelse över att jag gjort honom ledsen genom att förutan om eventuell försening så gav jag med mig. Jag gjorde precis så som jag egentligen inte gör. Man kan inte "köpa" sig ur en känslomässig situation, men jag lät honom spela på min känslor..... <3 rätt eller fel! Denna gången blev det så. Han fick köpa boxen efter ca en kvarts lugn diskussion... Till mitt försvar så dealade jag med honom. Jag lät honom välja bort X-antal veckor med veckopeng, så att han själv får var med Att betala på denna. Min lilla blivande affärsman förhandlade snabbt vidare. -bra älskling! Nu är mamma stolt ;) Vi har bu byggt lego hela kvällen... Vi är nästan klara med påse nr 1 :) Kram och Gonatt /My Martens
