Hej! Jag var i Thailand för några månader sedan... Träningsresa. Sjukt kul! Runtomkring turistorterna är allting vacker, och återuppbyggt. Men så fort man kommer "utanför" turistorterna så är det ett helt annat Thailand! MEN, vi besökte också en Thailändsk by, mitt ute bland öarna. Att besöka en Thailändsk skola och se barn i olika åldrar men även i Ludvigs ålder som jag självklart relaterar extra mycket till är svårt. Saker som vi tar för givet här hemma i Sverige är långt ifrån en självklarhet där nere... Jag tittar på barnen, ser deras oskyldiga ögon. Möter deras nyfikna blickar. Det flyter soppor i vattnet under oss. Det är varmt och luktar väldigt illa. Bakterierna frodas i värmen... Och kvinnor som egentligen är barn, bär själva barn i någon "Thai-style" variant utav babybjörn Samtidigt som dom hänger upp tvätt... Denna by är "uppbyggt" på pålar i vattnet. Flugorna svärmar både kring soppor och barnen. Trasiga dörrar, fallfärdiga hus, tomma skolsalar..... Men ändå är barnen glada, nyfikna och positiva. Jag mår inte bra i mamma hjärtat av det jag ser. Jag vill ta med mig alla barnen hem, hem till Sverige. Med vårat sjukvårdsystem, våran trygga vardag och standard. Jag vill ge alla dessa barnen samma möjligheter och förutsättningar som Ludvig och våra barn får. Samtidigt som vi besöker barnen så ser jag i andra delen utav skolan att det är ett kamera-team som smyger omkring och filmar.... Dom backar undan när jag tar upp kameran. Jag backar undan när dom filmar. Varför vet jag inte riktigt. Dom pratar tyska... Men samtidigt blev jag glad över att dom filmar. Jag vill att hela världen ska se vad jag ser. Påminnas om hur bra vi faktisk ändå har det. Få ett annat perspektiv och uppskatta vad vi har <3 Detta var tungt att se, och uppleva. Men framförallt tungt att sätta sig i båten och lämna byn....... Maktlösheten över att inte kunna göra någonting, inte kunna påverka eller förändra framtoden för dessa barn. du ska veta att det är en ren och skär misär.... Och då är detta ändå en "fin" skola i jämförelse med många andra! När man reser och upplever saker så får man ett annat perspektiv! Då uppskattat man vad man har på ett helt annat sätt <3 /My Martens