Godkväll! Imorgon är det dags. Då flyger Lilleman upp till mig och Jonas. SOM jag längtat!!! -Alltså fiiiiii f*n vad jag längtar! Lilleman har varit hos sin pappa i 1.5 vecka. Alltså jag skrattar HÖGT när vissa blogg-läsar-poliser kommenterar DIREKT när man inte byter på "normal" tid. och som DIREKT börjat diskutera kring hur länga jag ska ha Ludvig nästa gång. vart vi ska vara och vad vi ska göra. -Dra mig baklänges så sjukt!!!!? När jag tänker på det så är det lite läskigt faktiskt.. Bara för att man är en influenser och då en offentlig person så är det precis som om vissa får för sig att dom har full rätt att veta vad jag, min familj och min x-familj i DETALJ har för planering och upplägg. -SKÄRPNING! I detta fallet så handöar det helt enkelt bara om att Ludvig ska kunna följa med sin pappas familj utomland. (på min vecka) och dessutom vara hemma hos mig på deras vecka. Ja, då byter och trixar vi så att det ska fungera. Så att alla som kan får sol semester, och samtidigt få det att gå så jämt upp som möjligt utan att någon drabbas eller att det blir för hattigt. Uppe på det så är vi båda föräldrar till Lilleman egna företagare, med fullspäckade scheman på lite olika vis. Min skola, två städer, syskon, katter... ja gud vet allt! Så för att förekomma fortsatt diskussion, vi kommer INTE att byta exakt samma dag, samma tid och med samma upplägg. Det fungerar inte så i våran familj. -Nog om det! Min lilla kille är nyfiken, social och utåtriktad. Han är busig, med glimten i ögat. Han gråter sällan, knappt om han faller, och slår sig. Han gråter däremot om han gör någon annan illa, av misstag. Då skäms han som en hund. Även om det var av misstag i en lek som dattan eller kull. Han är snäll och omtänksam. Han har mycket kompisar. Han skrattar och är för det mesta glad. Han är extremt dålig förlorare (Precis som jag... och hans pappa) Han är väldigt kreativ och bygger lego i samma klass som för 13-15 åringar. Det är hans "grej". Att flyga ensam mellan Sthlm/Öland har gjort att han vuxit med ansvar. Han är trygg i sig själv och har en extremt stor socialkompetens. Lilleman är nu 6 år. Han fyller 7 år i början av januari. Mycket händer i hans utveckling just nu. Han har nu börjat komma in i förskoleklass och tycker att skolan är roligt. Speciellt rast och fritids (Fniss...) Han är lite osäker på sig själv, har börjat tvivla smått på sig själv i olika kunskap. Tex läsing och att skriva. Han kan säga "det går inte" utan att knappt föröka.... Han behöver uppmuntran för att tro på sig själv. Detta gäller inte i alla situationer, men ändå så att jag reflekterat över det. Jag försöker att uppmuntra det som han gör bra, jag förökar att puscha honom framåt. Vi övar läsning och skrift varje vardag kväll när vi läser saga. Det är väl långt ifrån alla 6 åringar som kan skriva och läsa när dom börjar förskoleklass? -Eller????? Berätta gärna... Har du några egna erfarenheter? Några bra tips på roliga läs/skriv övningar som man kan få in i vardagen? -Tack på förhand! Kram / My Martens
