Godmorgon! Hoppas att du sovit gott! Jag somnade med ett leende på läpparna. Jag är så glad över hur många fina, omtänksamma, geniuna människor det finns där ute. Glad och tacksam över hur utsatta kvinnor en, efter en vågar kliva fram och berätta SIN historia. Glad att känslan av att vara ENSAM i sin situation byts ut mot gemenskap och förståelse! Jag önskar att jag kund omfamna och ta alla utsatta barn och ungdommar under mina vingar. Detta river upp många minnen och sår... Jag mår bra idag. Vägen hit har varit lång. Visst kan jag ha stunder som jag blir låg, eller får en svacka. Min ångest kommer och går. Den är någonting jag lever med. Jag önskar baraatt man kunde få upp ögonen och granska alla former av myndighetsinstutioner och eventuella stöd/fosterfamiljer. För efter allt jag fick läsa igår ifrån andra utsatta kvinnor... Så insåg jag att jag var LÅNGT ifrån ensam om min situation under myndigheters beskydd. Min mail ordagrant bombarderades av maila ifrån utsatta kvinnor.... Kvinnor som jag inte känner hör av sig till mig och berättar sin historia.... jag grät när jag började läsa. Fick pausa, och läsa igen. En sak ska ni alla som mailar mig vet... jag läser varande mail, jag förökar att svara så många som jag bara kan. Men mail som dessa vill man inte bra "svara lite snabbt" så jag låter det ta den tid det tar.... Så länge... STOR kram till alla utsatt kvinnor! och till er alla andra, -TACK, TACK fina du för ditt stöd! Nu väntar en dag i skolan. Externredovisning. Sedan hem och packa. För ikväll ska jag och en väninna flyga ner till Malmö. Imorgon ska jag operera mig hos DR Tuve. /My Martens
