Hej Vännen! Det finns ett gammalt talesätt som säger att "hunden är människans bästa vän" det är verkligen sant! Oavsett väder, vind och vad som än pågår runtomkring så står min fina Tezz alltid där och väntar med mig med en viftande svans. Det är alltid villkorslös kärlek, som kommer ifrån hjärtat. Veckans bikt: Ibland så får jag lite dåligt samvete då jag senaste åren har bott i lägenhet och min lilla Tezz inte längre har kunnat springa fritt som hon har gjort tidigare då jag levde tillsammans med Ludvigs pappa. Då hade hon 6000 kvadrat meter tomt att busa på. Ett minne blott! Men jag försöker att kompensera upp det med skogspromenader och lite mini semester hos min pappa ibland, som bor på landet i Virserum/Hultarp. Åker jag till Stockholm så får hon ofta vara hos honom.... Efter min separation då jag blev bedragen, övergiven och lämnad med min då nyfödda Ludvig så gjorde jag någonting som inte var helt rätt. Om jag nu ska erkänna någonting som jag nästan har förnekat för mig själv så är det faktiskt så att Tezz var inte min hund ifrån början. Tezz är nu ca 12.5 år gammal. När jag träffade Ludvigs pappa så bodde tezz redan där. Han hade tillsammans med sin x-fru köpt henne. Dom separerade kort därefter och några månader senare så träffades vi och jag flyttade in. Tezz har sedan dag ett alltid tytt sig till mig. Innan jag startade My's Blommor så jobbade jag på en lokal pizzeria och jobbade 6 dagar i veckan. jag kunde då inte ha henne med mig på jobbet. Men från första dagen som jag startade My's blommor (jag var då 18år) så har hon fått vara med mig på jobbet. Hon springer lös bland blommor och kunder. Många utav mina kära stamkunder har byggt upp relationer till Tezz och hon har blivit en del utav butiken. Men för att återgå till det som inte var helt rätt. Jag står alltså inte som ägare till Tezz, hon var ju trots allt inte min hund ifrån början. MEN genom åren så har vi fått en band som inte går att jämföra med någonting jag tidigare känt för ett husdjur. Tezz har blivit min bästa vän och familj. Jag tog alltså med mig henne vid separationen. Det blev ett jävla liv om just detta. Rätt eller fel? Tezz är i mitt hjärta "min" hund! Jag stod på mig, det kom hot om anmälningar om att jag stulit hunden... Jag bad på mina bara knän om att få henne med mig, utan framgång. Men jag måste erkänna att jag faktiskt stal henne.Jag gömde henne ifrån mitt x och gjorde allt för att inte lämna henne ifrån mig. Egoistiskt? Ja, på sätt och vis så var det nog det. MEN jag ångrar det inte en sekund! Tezz var ett utav dom största stöden för mig efter separationen. Då "någon" jävlades till mig när jag köpt mitt hus och flyttat in i detta på landet. ett nybyggt hus mitt ute i skogen, jag ville vara ifred och trodde att detta var det rätta för min familj, Jag själv, Ludvig och Tezz. Dock så hade jag aldrig kunnat drömma om den mardröms resan som i samma stund påbörjades. Inte nog med den trassliga separationen och att man fått hjärtat fullkomligt krossat. Nu började det hända andra otäcka saker. Sönderskurna däck, döda djur utanför dörren, återkommande hot. Elen förstördes vid ett flertal tillfällen. En utav gångerna så kom jag och Ludvig hem ifrån Holland ganska sent på natten då det blivit förseningar. Det var ca -20 grader utomhus och när jag öppnade ytter dörren så kunde jag se att någon varit där och det fanns ingen värme i huset! Jag hade bara en j*vla tur att inte hela huset frös sönder! Jag tände i panik upp en brasa och tände ljus överallt samtidigt som jag la Ludvig framför brasan med en vinteroverall för att hålla honom varm. jag grät, bröt ihop och bestämde mig då för att sluta kämpa emot. Jag gav upp, ville "någon" ha mig därifrån så fick det bli så. Polisen hade varit ute hos oss flera gånger, utan större framgång. jag var så rädd om kvällarna trots mitt nya överfallslarm att jag inte kunde sova, äta, eller tänka klart! Jag sålde då huset i ren och skär panik och flyttade in ett bostadsområde med grannar åt alla håll. För att känna mig tryggare. Men just under denna extremt påfrestande tid så fanns min fina Tezz vid min sida hela tiden, dygnet runt. Har jag varit ledsen så har hon pussat och buffat på mig på ett tröstande sett. Hon har skällt då det har varit folk utanför huset för att skrämma iväg dom. jag vet faktiskt inte om jag hade klarat denna tiden utan henne. Återigen, villkorslös kärlek! <3 Nu är detta bara en lång historia kort! Orkar inte dra upp allt som har hänt i detta inlägget då det hade kunnat bli en hel bok! Jag älskar henne till månen och tillbaka och kan inte rättvist beskriva denna kärleken med ord! Jag brukar inte stjäla, men i detta fallet så gjorde jag faktiskt det. Nu har allting efter dessa 3.5 år lagt sig och hon är nu min hund =) Detta var ett ganska tungt inlägg för mig att skriva. Då jag som jag skrev lite längre upp faktisk nästan har förnekat detta för mig själv. Men nu har jag erkänt detta för både mig själv och dig. Vad tycker du om detta? Jag vet att det inte var helt rätt.... Men jag handlade ifrån hjärtat där och då...... Kramar /My Martens Nu är det betydligt lugnare på alla plan..... Tezz opererades tidigare i höstas då man hittade några elaka tumörer. Men nu känns det som att hon är helt återställd och jag hoppas innerligt att hon stannar hos mig & Ludvig i många år till! Jag kan verkligen inte föreställa mig hur ett liv utan Tezz skulle se ut!
