Min Lilleman ❤️?? Corona karantän dag 27 Han är SÅ tapper!!!!! ???? Han fick i förrgår tillbaka febern ? , men den höll inte i sig mer än ett par timmar. Han är medtagen, trött och matt ! Han ville inte vakna imorse, så vid 10:00 fick jag väcka honom….. Ni som känner honom vet att han gärna kliver upp på morgonen. Hans hosta har nästan avtagit, men han är extremt matt och orkeslös . Jag antar att det tar någon vecka innan han är återställd ❤️?? Idag var första gången som han ”gnällde” . Han har inte en enda gång beklagat sig under denna lååååånga sjukperiod. Nu börjar vi båda ”klättra på väggarna” och det är nu mer mentalt utmanande….. jag skrollar förbi i flödet och ser hur människor är ute i naturen, hur familjer umgås ❤️ Vi saknar just det, att vara med familjen, och att kunna vara utomhus i det fria?? Jag har inte träffat Jonas på snart 1 månad. Förutom via fönstret när han lämnat mat ? Ludvig fick jätte fina påsk kort från alla sina klasskamrater ??? Han blev SÅ glad! Tänk er, han har precis bytt skola, ny i klassen där han stormtrivs❤️?? Så åker han på detta j*vla virus och blir sjukare än sjukast ?. Då är den inte lätt att vara liten. 27 dagar isolerade är låååååång tid ? Han saknar sina ”nyfunna” vänner och längtar efter vardagen.. . Jag gör vad jag kan här hemma. Skämmer bort Ludvig med goda mellanmål, fulla med vitaminer och annat som ska ge honom energin tillbaka snabbare?? Mina katter ÄLSKAR karantänen. Dom gosar mer än någonsin... ? Hur många av er sitter i karantän? Hur ser eran vardag ut nu? Jobbar ni hemifrån? Undviker ni folksamlingar? -Dela JÄTTE gärna med dig av hur DIN vardag ser ut ❤️ -Vad tror ni om det här med resor i sommar? Hur tänker du kring att resa utomlands? Jag smiter ut på innergården då och då. För att få luft. Passar även på att slänga soporna och ta med mig kaffe ut samtidig. Idag började det regna på mig. Men det gjorde ingenting, det luktade vår och kändes helt fantastiskt ?? Jag känner mig ganska down idag. Jag försöker hålla humöret uppe.... Men nu börjar detta rent mentalt att ta på krafterna. Kanske också för att jag inte är lika orolig för Lilleman längre. Jag kan ”slappna” av. Men att känna mig så begränsad som jag gör är påfrestande...... Jag har tack och lov möjlighet att jobba med mina online klienter. ( TACK ni förgyller min vardag ???) Borde även passa på att storstäda, sortera och få såna saker gjort... Men energi räcker inte till. Jag gör punkt insatser . Städar, dammsuger, dammtorkar och skurar. Sen orkar jag inte mer.... Vi längtar ut, ut i friheten helt enkelt! När Lilleman varit symptomfri x-antal dagar och vi kan komma ut så kommer vi ÄNDÅ att umgås i begränsad krets, och undvika all onödig kontakt osv. Men ändå. Den känslan att kunna gå ut i frihet är såååååååå efterlängtad just nu ???❤️ kram på er/ My Martens
