Lycklig Mamma & lycklig "lilleman" ??❤️ I förrgår föll allt på plats. Tredje gången gillt så har vi nu äntligen en skolplats, och en klass som Ludvig ingår i. Igår var vi på besök i våran nya skola. Vi fick träffa Rektor, fröken, fritidspedagoger, och HELA klassen ? Ludvig har varit nevös inför varje gång. Denna gången var JAG nervös innan. Skruvade på mig hela natten.... Nervös att något skulle bli fel, att plasten inte skulle finnas... och nervös över att få se Lillemans besvikelse igen, och få trösta honom... MEN det behövde verkligen inte! För igår satt det ??❤️ Vi fick det BÄSTA välkomnandet vi kunde få.... Han var exalterad innan han skulle somna. Ville göra sig extra fin på morgonen. Ställde en miljard frågor om vad jag tror om klassen ?osv..... Alltså, Ludvig är 8 år. Detta är hur stort som helst för honom. Vi fick en riktigt, riktigt bra start. Ett varmt mottagande där klassen sjöng och dansade en välkomstdans som dom övat på inför att Ludvig skulle komma ? Alla fick presentera sig, och räckte sedan upp handen för att ställa frågor. Ludvig svarade, lugnt, sakligt och trots att jag såg på honom att han var nervös, så såg jag också glädjen! -Han var Verkligen SÅÅÅ glad ??❤️? Barnen ställde varierade frågor, Ludvig svarade så gott han kunde. Ett gemensamt intresse visade sig vara fotboll, så alla frågade om han ville börja spela fotboll.... Då vände han sig till mig, tittade osäkert och sa "om jag får för mamma". Då slog en tanke mig att detta är en av flera nackdelar med pendlingen. Han har inte haft möjligheten att hänge sig åt en aktivitet kontinuerligt pga av just pendlingen! -Detta gör mig SÅ ledsen'! ?? Han har varit med lite då och då, testat lite friidrott på öland, men det har inte funnits möjlighet till mer........ Jag blir tårögd av att bara skriva detta. Men det är ju sanningen. Vi har gjort det bästa hela tiden, och alltid haft ambitionen att sätta honom först. Men detta är en av nackdelarna. Så därför ska det bli ändring på detta NU! Självklart ska ungen få göra det han vill. Få känna gemenskapen, och är det fotboll han vill testa på så ska han självklart få göra det ❤️ Igår köpte jag därför nya fotbollsskor. Hans första fotbollsskor. Samt kläder för träning, och nu ska jag bara hitta ett passande "fotbolls" kort och skriva att han får börja spela fotboll när han vill ⚽️ -Det kommer bli den bästa julklappen ever'!!!!!! ❤️?⚽️??? Min känsla och reflektion att han snart, så snart flyttar hit. Ärligt talat är det svårt att sätta ord. Jag svar byggt upp en "skyddsmur" och stålsatt mig sålänge. Hållt mig stark. Agerar som en robot. Kört fram och tillbaka 5-6 timmer ner till öland. 5-6 h upp från öland. Samma väg. Kommit ner. Till älskade Kollbergården. Som iof alltid kommer att ha en mycket speciell plats i hjärtat. På Kollbergården fick jag tiden och situationen att fungera. Men det var inte mycket mer än så. För det var väldigt påfrestande att bo på olika ställen. Ja har svårt att vara utanför min struktur och mina rutiner. Då kommer den. Ångesten. Både den latenta och panikångesten. Jag gick in i depression... så fort jag lämnar Ludvig i skolan så åkte jag hem. Somnade. Jag sov bort tiden på öland. Ibland du l MALIN mig att komma ut. Ta en promenad, prova på hennes yoga. ( saknar dig MALIN ❣️) Men det blev ändå ett bakslag i rehabiliteringen från min utmattning att pendla som jag gjort. Jag har bara agerat. Satt på autopilot och bara "kört på". Dubbla kostnader, galet mycket tid i bil. Och värst av allt. Att ständigt kämpa med den där j*vla ångesten! -Men det gick! ???? jag klarade det. Hade jag aldrig flyttar ner till Öland inför skolstart och tagit på mig rollen att börja pendla så hade jag aldrig vetat. Det fungerade ett tag. Men sedan fungerade det inte alls. Varken för mig, men framförallt inte för Lilleman? Därför har jag svårt att beskriva känsla nu inför Lillemans flytt. Allt är klart. Hans rum står redo. Skolplatser finns. Hans första möte med klassen gick så bra att jag grinar av lycka ?❤️ Jag har tömt mitt torp på öland, och kommer återvända ner på mina kommande bootcamp och retreat ???? ( du kommer kunna boka inom kort ☺️) Vi kommer såklart åka ner och hälsa på Malin, Alexander, Wilma och resten av familjen ❤️ Men jag kan ändå inte "fatta" att detta händer. Jag har svårt att "lita på" att detta är på riktigt. Såååå många år av outtröttliga diskussioner med hans pappa. Fram och tillbaka. För och nackdelar. Kompromisser, gräl, förståelsen, glädje, sorg, besvikelse.... Ja, alla känslor fram och tillbaka. Denna livsstilsförändring kommer innebära obeskrivligt mycket. Det kommer medföra ett lugn och en trygghet jag inte känt på många många år. Jag hoppas på att få känna mig komplett igen❤️ Jag är så glad och lycklig över detta att jag skulle vilja göra som Ronja Rövardotter , skrika av lycka! ??? Men. Nu ska jag bara vänta ut dom sista dagarna. Njuta av julen och ledigheten tillsamman.... Sedan åker Ludvig till Teneriffa med sin pappas familj. Som, bad och fira födelsedag står på schemat! Det är han värd! innan han sedan kommer hem och är redo att bosätta sig här och börja i sin nya skola! ? . Tre ord: wow, magiskt, lycka! / En lycklig Mamma My ❤️
