Tolka signalerna för psykiskt ohälsa i tid. Bespara år av onödigt lidande genom ökad medvetenhet… Jag skrev ett Instagram inlägg… något kortare än det jag skriker här då jag inte fick plats på IG. Men hallå 👋🏻Det var längesen jag poddade nu 🎙🎧Blir så glad när jag får kommentarer om att ni saknar podden. Då och då blir jag lite sugen på att starta upp igen, då jag tyckte att det var väldigt kul 😄 Det gav mig energi. Spontant skulle jag vilja prata, träning, hälsa, livet, psykisk ohälsa, personutveckling och helhets balans. Dels för att jag jobbar med det, och dagligen hjälper kvinnor/ mammor som är både friska och sjuka, till en mer balanserad vardag, där kost, träning och mental träning gör underverk ❤️🙏🏻 Men också för att jag har personligt erfarenhet av att leva med en kronisk sjukdomsbild. Men också som nära anhörig till personer med liknande sjukdomsbild. Jag tampas dagligen med olika utmaningar som jag jag har fått lära mig att hitta en acceptans i att jag aldrig kommer att bli frisk ifrån. Men som jag kan lära mig att hantera bättre genom att skapa de absolut bästa förutsättningarna som bara går. Både mentalt och fysiskt. Det finns ingen som någonsin blir ”fullärd” eller ”färdig” då man som människa fortsätter att utvecklas med åren. Men varje individ gör såklart ett eget val i hur man vill utvecklas, I självmedvetenhet och öka självinsikt. Man gör aktiva val i hur och vem man vill vara. Jag får påminna mig om att jag ändå kommer att leva ett bra, lycklig och relativt balanserat liv, trots sjukdomsbild. Därför ligger dessa ämnen mig varmt om hjärtat, då jag brinner för att hjälpa andra, och ge en generell ökad förståelse till både drabbad och anhörig❤️ Jag som coach har en större och bredare förståelse än vad en frisk person som saknar erfarenhet har. Man kan inte studera sig till att kunna relatera till en situation och upplevelse som man inte har erfarenhet ifrån. Även om man kan studera sig till de studier som finns baserat på forskning, behandling och eventuell medicin. Livet är inte alltid lätt, långt ifrån😅 Då är det också viktigt att komma ihåg att man inte är ensam, och att det efter mörka depressioner/ tuffa perioder kommer ljusare och lättare perioder 🙏🏻 Precis som efter regn kommer solsken ☀️💁🏼♀️Det behöver nödvändigtvis inte handla om en djup depression, eller en kronisk sjukdom. Man kanske försöker resa sig ur en jobbig separation, eller ut en allmän livskris , det är tungt nog även det 💁🏼♀️😅 Jag tror att min eventuella podcast skulle göra att vissa känner sig lite mindre ensamma. Samt att man inte behöver skämmas över att man inte alltid mår så bra ❤️🩹 Vi har kommit en bra bit med att ta bort ”skammen” kring psykisk ohälsa. Men vi kan också göra det tabubelagda ämnet betydligt mer accepterat! För att inte tala om att en ökad medvetenhet kan göra att man fångar upp ”varnings signalerna” innan man går in i väggen… Eller att man genom ökad medvetenheten som förälder kanske kan se signaler medan barnen är små eller påväg upp i tonåren och då ”fånga” upp dom i tid. Man kanske kan lyckas bespara sina barn en onödigt lång outhärdlig period i livet av onödigt mycket smärta, ovisshet och även kopplar till handlingar som får konsekvenser när man inte alltid förstår varför man reagerar som man gör. Det handlar inte alltid nödvändigtvis om medicin. Man kan komma väldigt långt med vårdplanering iform av tex kbt och att man lär sig att tyda sina signaler och istället agera utifrån dem. Jag hade önskat hjälp långt tidigare än vad jag fick. Det hade besparat mig, men också mina närstående extremt mycket smärta. Att slippa genomlida många år av onödig psykisk ohälsa för att man inte ”vågar” eller har förmågan att be om hjälp… Eller att ens mamma eller pappa inte såg/tolkade signalerna och såg till att man fick hjälp 🙏🏻 Det är en av mina anledningar till varför jag öka medvetenhet kring psykisk ohälsa❤️🩹 Lite tanke från mig till dig🤗 Vad tror ni? Kan man få be om en reflektion? ”Då skrev en gullig följare sådär 🥰👆🏻 Mitt svar: ( något längre i blogg än på IG då tecken inte räcker till) Tack för din feedback… 🤗 Detta är precis vad jag skulle vilja göra till ett eget ämne.För, jag har min balans. Sedan länge. Alltifrån fysisk aktivitet, uteslutet alkohol, jobbat bort trauman, PTSD. M.m Landat i en acceptans och förståelse i min sjukdomsbild. Jag har redan gjort min stora ”livsstils förändring” sedan flera år tillbaka….. landat i en för mig balans. trots det, ”faller” jag ibland.Får ett bakslag eller har en tyngre period. Vilket är helt naturligt och alltid kommer vara en del av min vardag, … och många andras vardag. Jag kommer alltså aldrig att bli ”klar” eller ”frisk”. Det finns ingen slutdestination där jag är ”färdig balanserad”. Det blir en aktiv kamp i att bibehålla och fånga upp signaler/symtom och på så vis minska/minimera ett ”fall” eller ett bakslag… ( man kan kalla och beskriva det på många olika sätt ☺️) Som såklart blir lättare med en bra, stabil grundbalans. Grundbalansen tog mig många år att landa i. Skillnaden är enorm om man jämför med hur jag mådde innan och hur jag mår idag. Mitt liv är betydligt enklare för mig att förhålla mig till. ÄVEN, om jag aldrig kan utesluta ”fall/ bakslag” helt. Som människa utvecklas man såklart alltid. ( oavsett frisk eller sjuk☺️) . Man blir äldre, lär sig av erfarenhet såväl som misstag. Det är upp till var och en hur man väljer att ta vara på det…. Mina erfarenhet är breda. 19 år odiagnostiserad och felbehandlad. 19 år av försök att ”hjälpa mig själv” , söka efter svar och logiska förklaringar…. Så grundjobbet med att hitta min balans, och göra den livsstilsförändring som jag behövde göra. Den var redan genomför innan jag tex fick min diagnos och äntligen förstod hela mitt liv på ett helt annat sätt 🙏🏻 Vilket gav mig ett försprång gentemot många andra som ska börja med att göra en livsstilsförändring i samband med diagnoseringen. En för mig lång resa. Med tillhörande oändligt många terapi, kbt, läkarbesök, självmedicinering ( kost/träning/sömn) osv… Återigen, jag är samma person innan diagnos, som efter. Men med en bredare förståelse på varför jag har mått och ibland mår så som jag gör. Med ett starkt läkarteam omkring mig som hjälper mig med det jag inte kan påverka själv. Så… tack för att du tar upp detta. SÅ viktigt att lyfta även ur mitt perspektiv. Jag tror att du är långt ifrån ensam att resonera som du gör 🥰” Det är så svårt att skriva om ämnen som dessa. Jag skriver snabbt, slarvigt, och lite bak-och-fram när tankarna rusar och jag får ett flow i det jag vill förmedla. Jag försöker att korr-läsa mina inlägg men ser inte felen ändå… text, meningar och bokstäver grötar ihop sig, och tålamodet sinar…. Så just därför hade en podd många gånger känts lättare än en blogg 😂💁🏼♀️ Ännu värre är det på Instagram, när texten blir för lång och jag ska börja redigera i texten och kapa/ta bort ord och tecken 😂🙈 Det kan bli riktigt, riktig knas ibland… Ha en fin kväll ❤️ / My Martens
