Godmorgon! Jag vaknade, hade felparkerat bilen... Ställde den utanför dörren igår, då jag lastade in en massa skräp som jag ska köra till återvinningen senare idag! Men glömde flytta den till parkringen... SUCK! fick rusa upp som ett yrvaket yrväder! Minst sagt, olika skor, en morgonrock och ut för att flytta den då hantverkarna behövde platsen. (pinsamt). Sen somnade jag om igen...... som en prinsessa, men vaknade av att hantverkarna behövde komma in i lägenheten. (Dubbel suck) Nåja, nog vaknade jag iallafall! Ingen ide att försöka somna igen, om efter den adrenalin kicken! En kopp kaffe senare gav jag mig ut. Löpning och utomhus träning med egen kroppsvikt var planen. Just nu är jag i en sån där fas då det tar emot. Det är jobbigt att ge mig ut för att springa. När jag väl är igång, då går det ganska okay. Men det där steget att "ge mig iväg" är stort just nu. samtidigt så behöver jag det. jag behöver få upp min kondition. Min uthållighet. Det får mig att må bättre det hjälper mig att kontrollera ångesten. Det ger mig en kick. Det hjälper mig att få ur mig al frustration och besvikelse jag känner över My's Blommor. Det blir en del av bearbetningen av sorgen jag jobbar med dygnet runt just nu. Min tidigare rökning har givetvis försämrat min kondition. jag vet det. Påtal om rökningen så går det inget bra. Eller nu gör det det. Men inte felfritt. Jag har haft två bakslag och rökt vid två tillfällen. Finns ingen ursäkt eller förklaring. Jag mår sämst över det själv. Jag försöker nu att ta till andra små knep och hjälpmedel för att fortsätta hålla "nollan". Jag blev först arg, besviken och ledsen på mig själv. Kände mig så misslyckad. Men samtidigt så hjälper det inte att sitta med nån offerkofta och tycka synd om mig själv. För det sista jag gör är att tycka synd om mig själv. Det var JAG som köpte cigarretter och tände cigarretten. Det är ingen annan än jag själv som tog det beslutet. MEN, nu kavlar jag upp ärmarna igen, accepterar mitt bakslag och fortsätter kämpa. Det är INTE lätt. Det påverkar mig på många sätt, jag har abstinens, jag blir tjurig, lättirriterad och får sämre tålamod! Men jag ska banen mig klara det. Jag tänker inte ge upp förrän jag är rökfri! Jag SKA hålla nollan och ska sluta för gott! Det är ingenting jag skriver för att övertyga dig, eller omgivningen. Det är någonting jag skriver för att övertyga mig själv. MEN dina tips, råd och eventuellt pepp är MER än uppskattat! Så om du själv varit rökare och slutat, dela gärna med dig. ALLA tips är välkomna! Det är 2016, vi är idag väl medvetna och upplysta hur rökning påverkar oss, och varför vi inte borde röka! Så nu j*klar får det vara slut på ursäkter och bakslag! -Så det så ;) För min del så har det varit någonting som jag tagit till i tuffa perioder. Det har haft en lugnande effekt på mig. Det blev en tillfällig, men falsk trygghet! Så nu behöver jag ta mig utanför min comfortzone och utmana mig själv... För att inte falla tillbaka igen! Våga släppa taget om ett substitut för någonting som bara leder till fördärv, sjukdomar och tusentals andra negativa saker! Jag utmanade mig själv efter träningen.... Jag gjorde någonting jag inte gjort på många år. Jag klättrade upp i ett träd. Varför vet jag inte.Min impulsiva sida tog över. Som liten var det det bästa jag visste. Vi lekte, busade och byggde koja i träden. Då var jag orädd och framåt. Idag är jag fortfarande framåt. Men allt annat än orädd. Jag har blivit ett kontrollfreak. I många lägen. Inte bara när jag klättrar i träd..... NU ska jag duscha, plocka fram mitt studie material. Plugg fram till lunch, sen några telemöten och mail projekt. Innan jag ska plugga igen. Men du, bombardera mig gärna "sluta röka tips" jag behöver DITT stöd, dina tips och ditt pepp! -Tack på förhand <3 Kramar /My Martens
